Image courtesy of BrianHolm/FreeDigitalPhotos.net |
Hur du skriver på danska
Inte minst i affärssammanhang kan det vara en god idé att lära sig danska och norska för att undvika missförstånd och få
bättre kontakt med sina skandinaviska affärspartner. Bor du i Öresundsregionen och behöver skriva något på danska – ta då en titt på
nedanstående tips.
15 danska skrivtips
Inte minst i affärssammanhang kan det vara en god idé att lära sig danska och norska för att undvika missförstånd och få bättre kontakt med sina skandinaviska affärspartner. Bor du i Öresundsregionen och behöver skriva något på danska – ta då en titt på nedanstående tips.
15 danska skrivtips
1. Danska ord kan
ibland ha artikeln ”en” när svenskan har ”ett” och tvärtom. Exempel: et
menneske (en människa), en bi (ett bi), et venskab (en vänskap). Använd alltid ett lexikon om du är osäker!
2. I det danska
språket finns inte lika många pluraländelser som i det svenska. Danskarna
har framför allt tre huvudgrupper och den vanligaste är -er (t.ex. et vindue, flere vinduer, en hånd, flera hænder). Några substantiv får -e i plural (t.ex. en dansker,
flere danskere, en mor, flere mødre) och slutligen finns det några enstaka substantiv
som inte får någon pluraländelse alls (t.ex. et sprog, flere sprog, et barn,
flere børn).
3. Danskarna skapar
mycket oftare passiv form med hjälp av verben være/blive + participformen.
I svenskan bildar vi för det mesta passiv form med -s på slutet. Exempel: Hun blev
valgt til statsminister (Hon valdes till statsminister).
4. Se upp med
s.k. ”falska vänner”, dvs. ord som liknar svenska ord men har en helt annan
betydelse. Exempel: kjole (klänning), synes (tycka), frokost (lunch). Hämta min dansk-svenska ordlista (pdf) med falska vänner och lär dig de vanligaste orden.
5. Danskan har för
det mesta böjningsändelser med -e till skillnad från svenskan. Exempel: gule (gula), kugler (kulor),
savnet (saknat)
6. Precis som jag
nämnde i ett tidigare inlägg
får danskan ofta ändelsen -else när våra ord slutar på -ning. Exempel:
oversættelse - översättning
7. I det danska
språket ska det inte vara någon ändelse på substantivet i bestämd form.
Exempel: den gamle mand (den gamle mannen), det gule hus (det gula huset)
8. Danskan kan aldrig
utelämna verbet ”ha” i bisatser. Exempel: selvom hun har sunget der (även om
hon sjungit där).
9. Precis som
tyskarna har man i Danmark verbpartiklar. Ofta placeras dessa småord efter
objekten, dvs. mot slutet av meningen. Detta kan kännas lite ovant för oss
svenskar. Exempel: Hun slog strømmen fra (Hon kopplade bort strömmen), Hæng
vasketøjet op! (Häng upp tvätten!)
Image courtesy of jscreationzs at
FreeDigitalPhotos.net
10. Den välkända skillnaden
när det gäller räkneorden får vi inte heller glömma. Exempel: halvtreds
(femtio), halvfjerds (sjuttio), firs (åttio), halvfems (nittio)
11. Ordet ”sin” får
bara användas i danskan när det
syftar tillbaka på ett ord som står i singular. Syftar man tillbaka på ett ord
som står i plural måste man i istället skriva ”deres”.
12. I Danmark sätter
man punkt efter dagssiffran vid datumangivelser (precis som i Tyskland).
Exempel: 10. februar 2010 - 10 februari 2010
13. I det danska
språket används normalt inte x, man skriver istället ”ks”(t.ex. laks).
Undantaget är främmande ord (t.ex. slowfox).
14. Om ”det er” och
”det var” följs av ett pronomen ska alltid objektsformen användas i
danskan. Exempel:
Det var dig som skulle have ryddet op. — Det var du som
skulle ha städat.
Det er ham som skall lave mad i dag. — Det är han som ska
laga mat idag.
15. Många gånger har
danskan bara en konsonant i slutet av ord när svenskan har dubbla
konsonanter. Exempel: op (upp), til (till)
---
Image courtesy of jscreationzs at FreeDigitalPhotos.net |
---
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar